Projektbeskrivning Stenakademien

Bakgrund
Projektet har arbetats fram i samtal mellan representanter för Sotenäs kommun, stenindustrin, Chalmers tekniska högskola, Bergen Arkitektskole och konstnärer.

Man har enats om en ram för högskoleprojektet som jämställer akademiska ämnen med konstnärlig övning/utveckling och hantverkskunnande.

Projektets pedagogiska fundament är:

  1. att överföra traditionell kunskap om sten, den s.k. tysta kunskapen eller handens kunskap, till språk och form i arkitektur och konst, ett handlingsorienterat pedagogiskt program.
  2. att skapa en struktur där tyst kunskap och konstnärlig insikt kan ordsättas i ett möte med akademisk kunskap.

Vi vill förlägga en utbildning i arkitektur/gestaltning till en plats där materialet finns och hanteras. Landskap/geologi/klimat/byggnadsidentitet är relevanta ämnen för en arkitekturutbildning. Här knyts ämnena direkt till platsens resurser - material, hantverkskunskap, redskap och teknik - samt till det samtal som bara kan äga rum på den plats där problemet blir tydligt eller en möjlighet uppstår.

Den akademiska terminologin beskriver tre kunskapsformer: Episteme, Techne och Fronesis - förnuftskunskapen, hantverkskunnandet, insikten - alla tre av lika stor vikt. I vårt koncept för undervisning knyter vi skapandet till material och plats (lärandet knyts till graniten/stenbrottet, träet/sågen/byggandet, etc.). De erfarenheter och insikter som görs i hantverket, i samtal och egna experiment sätts sedan in i ett teoretiskt och gestaltande sammanhang. Förnuftskunskapen och den egna erfarenheten står i ständig dialog.

Det skall finnas en rad jämförande kopplingar till granit: Materialkunskap i trä, lera, betong; gestaltning; konsthistoria med koppling till byggnadshistoria i närområdet, etc.

Syfte
Projektets syfte är att stärka förutsättningarna för en positiv utveckling i norra Bohuslän genom att lyfta fram områdets unika karaktär, ett landskap präglat av berg, kust och hav samt kulturmönster och historiska spår knutna till stenhantering och fiske. Syftet är vidare att stärka traktens särskilda resurser såsom en av världens finaste graniter, samt att fokusera och utveckla den kunskap och erfarenhet som finns knuten till hantering och bearbetning av natursten. Avsikten är likaså att skapa möjligheter för en positiv utveckling inom stenindustrin i norra Bohuslän genom att öka intresset för och kunskapen om naturstens potential inom byggande, anläggning och design samt genom att stimulera en innovativ produktutveckling. Vidare är syftet att väcka intresse och ökad förståelse för de kulturmiljöer som formats kring stenhanteringen under olika epoker och dessas roll i en lokal och regional identitet.

Målformulering
Projektets mål är

  • att bygga upp och etablera Stenakademien ­ ett kompetens-, utvecklings- och resurscentrum för natursten (granit, marmor, kalksten och sandsten). Stenakademien skall fungera som en understödjande och katalyserande struktur ­ en mötesplats och arena för samverkan ­ som tillsammans med lokala och regionala aktörer initierar, utvecklar och genomför olika typer av projekt och aktiviteter.
  • att bidra till bildandet av nya nätverk, skapa en arena för möten mellan olika former av kunskap och kompetens samt att stimulera och stödja uppbyggnaden av innovativa miljöer kring projektets frågor är vidare centrala mål. Stenakademiens verksamhet riktar sig till en rad målgrupper inom privat, offentlig och civil sektor såsom stenindustrin, forskningsmiljöer, utbildningsinstitutioner på olika nivåer, verksamheter inom bygg- och anläggningssektorn, arkitekter och konstnärer, personer med ansvar för offentlig miljö samt ideella organisationer och allmänhet.
  • att samarbeta med högskolor med forskning och utbildning inom arkitektur, landskapsarkitektur och design utgör en viktig del i Stenakademiens verksamhet, liksom att bidra till bildandet av ett internationellt nätverk mellan dessa fackområden och representanter för stenhanteringens olika verksamheter.
  • att gemensamt med Chalmers tekniska högskola, institutionen för arkitektur, och Bergen Arkitektskole utveckla ett unikt kunskapsinstitut i en miljö nära material och industri, och där annan likvärdig kompetens finns. Det läggs vikt vid det ömsesidiga utbytet av kunskap och erfarenheter mellan forskning, industri och konst.

Delmål

  • Att öka förståelsen för materialet och dess möjligheter genom den egna erfarenheten. Träna förmågan att kunna beskriva materialet som en del av arkitektoniskt uttryck och gestaltning.
  • Utveckla gestaltningskompetens med det offentliga åtagandet i åtanke.
  • Att genom högskolekursen knyta annan kompetens till området: arkitekter, landskapsarkitekter, forskare, etc., vilket kan få goda följder för produktions- och produktutveckling i närområdet.
  • Att skapa intresse för Västkusten som kunskapsområde och som en vital del av Nordsjöområdet.

Målgrupp
Arkitekturstuderande (innefattande landskapsarkitektur), konststuderande, konstnärer, arkitekter och andra som arbetar med gestaltning i och av det offentliga rummet från Sverige, Norge och övriga Europa.

Pedagogisk inspiration

"Det gällde utvecklingen av den enskilde studenten. Till grund lade vi situationsanalysen, alltid med utgångspunkt från en konkret plats (the site). Det startade med analys av naturens lokala egenart och egenskaper. Den enskilde studentens uppfattning framhölls som viktig, varje tolkning avkrävdes en visuell framställning för att åstadkomma en konfrontation och ett samtal om värdeval. Avgörande var att det var visuella framställningar, och att vi fick övning i att diskutera bilduttrycket. Det var allt från illustrationer till konceptuella uttryck och installationen. Uttrycket och innehållet fick genast motiverade korrektiv. I samtal och samarbete utvecklades formmedvetenheten."


Professor Svein Hatiöy i en essä om Bergen Arkitektskole.

Författaren och sociologen Lasse Ekstrand för i en nyligen utkommen bok en diskussion kring de konstteorier som Joseph Beuys gav upphov till under sin verksamma tid som professor i skulptur. Ekstrand framhäver Beuys värde som samhällsvetare lika mycket som konstnär - utan att han med det förringar den geniale konstnären.

"Tillsammans med författaren och nära vännen Heinrich Böll grundade Beuys en förening för att främja tillkomsten av en Fri internationell högskola för kreativitet och tvärvetenskaplig forskning. - I det manifest som skulle ligga till grund för det fria universitetet, och som Beuys och Böll tillsammans författade, fanns flera bärande och än i dag livaktiga element. Manifestet har inte blivit inaktuellt eller överspolat - tvärtom. Det var i långa delar framsynt och har inte skadats av tidens tand. Man kan roa sig, om man vill, med att ställa det mot hur det ser ut idag inom universitetsvärlden. Och fråga sig med handen på hjärtat, antingen som lärare eller student, var man skulle välja att undervisa eller studera - om man fick chansen."

"Den pedagogiska reflektionen låstes inte in i skolsalen, utan placerades i en aldrig stäckt förhoppning om det offentliga samtalets möjligheter. Frågan var hur de pedagogiska formerna kunde befrämja det öppna och offentliga samtalet."


Lasse Ekstrand, författare och sociolog

Det alternativa programmet utestänger inte teknologisk, vetenskaplig kunskap. Avsikten är den motsatta. All kunskapsutveckling kan inte ske enbart i storstäderna. Det måste finnas intellektuellt framskjutna positioner även här i väst, vid Nordsjön, mot Norge, Danmark och England.

Att behärska sina medel. 1988 inbjöd Statens konstråd i Sverige till ett symposium om konst och arkitektur. Den kände svenske konstnären Sievert Lindblom sade då:

"I mitt samarbete med arkitekter har ju jag kommit i ett läge där jag inte längre ser någon gräns mellan konst och arkitektur. Sammankopplingen behövs och jag tror att man åstadkommer den genom att ge både konstnärer och arkitekter en gemensam bildning som skapar ett gemensamt språk och jämförbara värderingar. Jag tror att man missat rätt mycket i konstnärsutbildningen. - Den 'fria konstnärliga utvecklingen' är inte så fri, ställd i samhället. Det gäller till slut att kunna något, att behärska sina medel i den fysiska verkligheten som vi är satta att gestalta. För tillfället är det för stort avstånd mellan den 'fria' konsten och den konst som gestaltar vårt gemensamma rum."


Sievert Lindblom, konstnär
"Väsentliga delar av hantverkeri lever som handlingsburen kunskap."
Jon Bojer Godal, författare, lärare, forskare

"Hantverksvetenskapen kan bli banbrytande också för många mer etablerade disciplinen eftersom det nu finns ett globalt växande intresse för människan som agerande, kännande och skapande väsen. - Frågan om hur det vetenskapliga kommunikationsspråket skall se ut måste lösas. - Att ordsätta det ordlösa? Hur kan man bevara outtalad expertkunskap, krav på hantverkarens inre kunskap, en kunskap som förutsätter handling och praktiskt utförande och inte ord? Vilken ställning har bilden, produkten och synliggörandet av hantverkens inre erfaren- heter, etc., i den kommunikation som förväntas av vetenskapssamfundet? På vilket sätt kan man utveckla och ta i bruk ny teknologi, multimedia, osv., inom vårt område?"


Pirkko Anttila professor emeritus, Helsingfors Universitet, forskningschef

Paradoxerna i vår egen tid är svåra att beskriva. De komplexa motsättningarna mellan centrum och periferi är lika svåra att överbrygga.

En av vår tids mest inflytelserika samhällskritiska tänkare, filosofen Zygmunt Bauman, Oxford, pekar på vår självvalda osäkerhet som individer. Att det mest tydliga i vår existens nu är platslösheten, att vi inte tillhör något, varken varaktiga uppfattningar eller platser. Att vi är turister i vår egen tid och verklighet och hellre söker det tomma, framför det som är fyllt med erfarenhet.

Informationsteknologin är mer koncentrerad i urbana samhällen än i periferin. Mitt i informationssamhället sjunker proportionellt utkantsområdenas inkomstgenomsnitt och deras politiskt kulturella inflytande. Självbildsskapandet förändras. Därför tycks det som om man inte nog tydligt kan understryka styrkan av mötet mellan den teknologiska samtidigheten och humaniora, mellan stad och land. mellan oskriven insikt och gestaltning.