Fjällbacka
Året-runt-stad
Fjällbacka har en lång historia och har haft sin näring inom framförallt fiske,
men också stenhuggning. Under åren har fler och fler hus köpts av utomstående
och för dem är Fjällbacka en sommarstad. Husen står tomma under större delen av
året då många av sommargästerna lever
upptagna liv i storstaden. Man undrar om det finns något sätt att locka hit
sommar-gästerna under resten av året – utan att samhället för den skull förlorar
sin själ?
Det handlar om att få folk att förstå att Fjällbacka har sin charm alla
årstider. Utskick till sommargästerna om vad som händer här under sportlov,
höstlov och jullov kan vara en lösning. En kalender med vackra bilder av
Fjällbacka lockar till vinterturism i det karga, rogivande
bergslandskapet. I kalendern kan man passa på att tala om vad man kan göra de
olika årstiderna och planera in lugn i stressig vardag.
Identitet
Alla
städer innehåller en del standardelement som skyltar, soptunnor, bänkar,
postlådor, suggor, cykelställ och belysningsarmatur m m. Oftast är de gjorda i
betong och stål. För att stärka identiteten åt en stad kan man göra dessa mer
personliga och lokalanknutna. För Fjällbacka känns det naturligt att låta stenen
vara den röda tråden. I dagens läge finns det betong även i Fjällbacka. Varför
inte börja med att ersätta alla betongfundament i stadsbilden med sten.
Ett överblivet område
Den djuphamnskaj som förut använts till att lasta gods från båtar står nu
obrukbar. Den har ett tag utnyttjats till parkering, men är nu i så dåligt
skick att den inte tål tyngden av bilar och är helt avspärrad. I anslutning till
kajen ligger en byggnad som varit en fiskfabrik, men också den
står nu övergiven. Uppe på berget bakom kajen ligger ”Badis”, en restaurang /
dansställe, som är öppet några gånger på sommaren, men under resten av året står
tomt.
Hela området kring kajen, ”Planarna”, bildar ett överblivet område. Egentligen
har det stor potential; det ligger ju precis vid vattnet och man ser ut över
havet och skärgården. Kajen ligger också i nord- västlig riktning vilket betyder
kvällssol. Genom att återuppliva det här området
binder man ihop hela strandstråket och blir av med den här luckan.
Kontakt med vattnet
Vi föreslår att man ersätter den befintliga kajen med någon form av trappa som
sträcker sig från vägen ner till vattnet. En trappa är inte bara ett sätt att ta
sig från en nivå till en annan utan kan, beroende på läget, lika gärna tjäna som
parkbänk, lunchbord, lekplats, solstol, mötesplats med
mera. Det är tänkt att det ska finnas möjlighet att ta sig ett dopp, men platsen
säger inte bara Badplats; t ex så finns det en badstege, men beroende på dess
utformning kan det verka mer eller mindre inbjudande att hoppa i.
För att markera att det faktiskt är en djuphamn och att man inte kan vada ut i
vattnet (vi tänker framförallt på mindre barn) slutar trappan i en platå ca 1
meter över vattnet. På sidan kan man låta platån gå under vattnet, för den som
vill svalka fötterna.
Trappor kan utformas på olika sätt och måste inte nödvändigtvis vara geometriska
och vinkelräta. Vi har tänkt på de vackra Bohuslänska stenbrotten med dess
naturliga nivåer. Trappan lånar formspråket från ett stenbrott, om än något
avrundat. Den utformas i granit, följer stenens egna
riktningar och har tydliga spår efter borr och kilar. På så vis berättar platsen
en historia om Fjällbacka som stenbrytarsamhälle. Just planarna som använts vid
utskeppning av sten faller sig som en naturlig plats.
Man skulle också kunna förstärka den kaj som redan finns och på den skapa ett
flera meter stort sjökort i relief. Där kan man lätt förstå omgivningen med dess
öar och grund.
Kursverksamhet med övernattning
För att få turistnäringen i Fjällbacka att överleva sommaren kan man behöva
skapa aktiviteter till de annars sommarboende och andra potentiella besökare
under höst, vinter och vår. Vårt förslag är att satsa på en byggnad som nyttjas
till kursverksamhet med en kulturell inriktning.
Undervisningen riktar sig först och främst till amatörer som ser det som en
avkoppling att få byta miljö och ägna sig åt ett fritidsintresse – som t ex
akvarellmålning eller poesi.
Fördelen med att bedriva kursverksamhet i Fjällbacka är just omgivningens lugn
och vackra, rogivande natur. En ateljé med panoramafönster med utsikt över ett
kallt och blåsigt hav och en sprakande brasa i bakgrunden är ett perfekt ställe
att kunna rensa hjärnan på och fokusera på nya tankar. I Fjällbacka finns det
förutsättningar för koncentration och möjlighet att gå ner i varv och komma
ikapp sig själv och sina idéer.
Det är viktigt att inte tappa bort Fjällbackas identitet i en vilja att göra det
lyxigt. Det får gärna bli bekvämt, men knappast glamouröst. Materialvalet är
viktigt. Vi ser framför oss ett hus i sten och trä, där det luktar såpa och är
vitt och ljust med linne- eller bomullstyger och linoljat trä.
När kursen är slut för dagen kan man ta en promenad och sedan värma sig med
bastubad. På kvällen äter man gott i husets restaurang – som givetvis serverar
sill som knyter an till fiskfabriken som en gång låg här.
Ett sådant här hus skulle också bli en naturlig träffpunkt för Fjällbackaborna
under de mörkare månaderna. Föreläsningsrummet med storbildsskärm kan lätt bli
till en bio någon dag i veckan. Husets geografiska placering binder ihop
Fjällbackas norra och södra del och förlänger den
strandpromenad som börjar vid småbåtshamnen och fortsätter mot torget.
Visst finns det redan konferensmöjligheter i närheten men vi tror inte att t ex
TIC (Tanum Innovation Center) skulle ha något emot att hålla sina möten här.
Steg för steg
Våra förslag är inte något som sätts upp över en natt. Det krävs en del resurser
och engagemang. Men lösningar fungerar också frikopplade från varandra.
Stenbrottstrappan kan byggas först och kanske kompletteras med en glasskiosk
till att börja med. Betongen byts ut till vacker
granit lite i taget. Med en vision och ett gemensamt mål kommer orten så
småningom få en starkare gemensam form.
Av Designkontoret Trollhättan 2002
Maja Björk, Sofia Forssell, Peter Norberg, Irina Westerberg och Per Österberg
|